Inte som man tänkt sig

Det som skulle bli en rolig dag, blev en dag med nya bekymmer. I fredags gjorde jag mig redo för att lasta Sås och dra till Årjäng för att tävla. Med fjärilar i magen och solen i ögonen åkte jag till stallet för att packa in tävlingsgrejerna och putsa på Sås en sista gång. Jag tog ut Sås på gången och reflekterade som hastigast över att han var visst lite stel, (måste just rest sig och behövde sträcka på sig). Dom vita transportlindorna lindades varsamt på, det är viktigt att det ser bra ut när man skall ut och strida. Transporten anlände, jag plockar fram den fina lädergrimman och leder ut Sås på gårdsplanen... Men det var inte utan besvär. Sås var halt!
Jag hoppas in i det sista, men inser snart att det bara är att ställa in min ögonsten i boxen och ringa efter veterinär. Det visade sig att Sås (som KAN läsa tävlingsprogram) sträckt sig. Han har dessutom haft så ont under natten då detta skett, att han spänt sig och därför även fått koliksymptom. Det var bara att ta sig till ATG-kliniken för en ordentlig undersökning.
Väl på plats gjordes det bl.a. ultraljud, Sås verkade mest road av den intressanta skärmen där han faktiskt kunde se sitt egna ben på insidan. Mycket fashinerande. Han är rolig.
Så slutade min och Sås fredag. Inte alls som jag tänkt. Men det är ju precis så det är. Med travet. När man minst anar det så händer det, vare sig det handlar om mot- eller medgång.
I dags datum verkar det rätt ok med Sås. Han är redan på bättringsvägen och vi ger inte upp.