Loket och jag

Hotellfrukost på Karlstads Stadshotell är att rekommendera! Det kan jag intyga efter att njutit av en sådan i lördags. Klockan 06.30 knackade jag på dörren in till hotellets frukostsal där frukostvärdinnan hade fullt upp att duka fram. Lite generat bad jag om en kopp kaffe eftersom de egentligen inte öppnade förrän Kl. 08.00. Javisst, sa hon glatt och erbjöd mig även att ta en macka om jag ville. OM jag ville, ATT jag ville, ja tack! Inte för att jag är någon expert inom ämnet... men en bra frukost är en bra frukost, och det var detta. Tummen upp för den och för den utomordentliga servicen!
Så var det dags att köra till Norge. Det var blixthalka så jag tog det väldigt lugnt. Var framme i Moss vid 10 och tog färjan över till Horten. Sedan vidare till Klosterskogen där jag var framme vid 12.30. Bytte om och studsade ner till stall "C". Hälsade på hela gänget från Arthur Bø's stall. Snackade en stund med Mette Nyløkken. Värmde Joyride Valley. I bakgrunden ekade Leif "Loket" Olssons stämma, som jag även lyssnat på under hela föregående dag! Charmigt.
Joyride Valley och jag hade spår 10, lääängst ute på vingen och Klosterskogen är en 800m-bana. Inget bra spår med andra ord. Hon kändes ur-fin i värmningen och senast på Sørlandet öppnade hon riktigt raskt bakom bilen. Så gjorde hon även nu... Jag lät henne gå iväg och tog sedan ner henne i banan, vi var på väg att få en bra position bland dom främsta men fick en galopperande häst på insidan som tog med oss ut i banan. Då slog Joyride på en galopp och vi tappade massor. Hon bet i och stred tappert in i mål och kändes fin hela vägen. Vi blev 6:a på 1.19,2/1700m auto. Vann gjorde Se Ne Va på 1.17,0. Joyride är en härlig märr som jag har mycket höga tankar om. Jag hoppas hon får chansen att visa vad hon kan i nästa lopp hon kommer ut i, det är hon värd.
Jag drog direkt efter montéloppet för att komma hem i någorlunda tid. Jag såg med andra ord inte olyckan där bl.a. Björn Goop och Lutfi Kolgjini var inblandade. Tack och lov att det gick, under omständigheterna, bra för de inblandade. Ett ögonblicks verk.... Jag liksom många andra tänkte säkert på olyckan som Jim Frick var med om, när bilderna från Klosterskogen spelades upp. Det går inte en dag utan att jag tänker på Jim. Jag kan bara hoppas att allt skall bli bra i slutänden för Jim och hans familj. Mina tankar till Er.